Svenska reallöner har under de senaste åren blivit kraftigt urholkade, och Konjunkturinstitutet (KI) konstaterar att reallönerna nu är tillbaka på samma nivå som 2015.
Inflationen under 2022 och 2023 har haft en förödande effekt på svenskarnas köpkraft, och nästan tio års framsteg har gått förlorade.
Men trots detta finns ett ljus i horisonten.
KI presenterade nyligen en rapport som pekar på att det finns utrymme för löneökningar på 3,5 procent per år framöver.
Det långsiktiga utrymmet för löneökningar beror dock på flera faktorer, bland annat produktivitetsutvecklingen och den nuvarande konjunkturens inverkan på arbetsmarknaden.
Långsiktiga utmaningar för lönebildningen
KI:s rapport belyser även andra utmaningar som parterna på arbetsmarknaden måste ta hänsyn till i den kommande avtalsrörelsen. Bland dessa finns den ekonomiska osäkerheten i kölvattnet av lågkonjunkturen, samtidigt som lönsamheten i vissa delar av näringslivet fortsatt är stark.
"Löneökningstakten framöver förväntas i hög grad bero på produktivitetsutvecklingen, som på sikt bedöms stiga," skriver KI i rapporten.
Samtidigt varnar institutet för att den långsamma återhämtningen av produktiviteten sedan finanskrisen kan fortsätta påverka den övergripande lönebildningen negativt.
Produktivitetsutvecklingen avgörande
I sin analys betonar KI att den framtida löneökningstakten till stor del kommer att vara beroende av produktivitetsutvecklingen.
Sedan finanskrisen har produktivitetsutvecklingen legat på en lägre nivå än tidigare, vilket skapat osäkerhet kring möjligheterna för större löneökningar.
I rapporten framgår dock att KI förväntar sig en gradvis förbättring av produktiviteten, vilket i sin tur kan öppna upp för högre löneökningar i framtiden.
