I den senaste rapporten från FN:s avdelning för narkotika och brott, UNODC, framkommer en oroande global bild av våld och död under 2021, där nära en halv miljon människor mördades, motsvarande 52 personer varje timme.
Rapporten identifierar specifikt Sverige som ett "märkbart undantag".
Genom att analysera dödstalen från både 2021 och föregående år belyser FN den pågående våldssituationen, inklusive perioden under den tidigare socialdemokratiska regeringen och den nuvarande M-KD-L-regeringen med SD som samarbetspartner.
UNODC konstaterar att Sverige har upplevt "nivåer av gängvåld och vapenrelaterade dödsfall på senare år som saknar motstycke".
Under 2022 inträffade 391 skjutningar i landet, varav 63 var dödliga.
Rapporten noterar inte heller den senaste ökningen av våld under hösten, där statsminister Ulf Kristersson påpekade att det som sker i Sverige inte jämförs med något annat i EU.
Kristersson betonade allvaret i situationen och hur grovt våld nu drabbar allt fler oskyldiga, inklusive barn.
Internationellt intresse för Sveriges situation har varit högt, enligt experter. Amir Rostami, professor i kriminologi vid högskolan i Gävle och forskare vid Institutet för framtidsstudier, förklarar att den höga uppmärksamheten beror på att om något händer i Sverige kan det potentiellt inträffa överallt.
Det faktum att Sverige, med sina robusta institutioner och starka välfärd, står inför så omfattande våld har väckt nyfikenhet från andra länder som nu vill förstå orsakerna bakom den ökade dödligheten.
Rapporten fokuserar också på Sverige genom en särskild faktaruta, där UNODC betonar att ökningen av dödsskjutningar i landet är kopplad till kriminella miljöer i socialt utsatta områden.
Cirka 8 av 10 mord inträffar i dessa kriminella miljöer, och en betydande andel av dessa brott begås av unga män i åldern 20-29 år.
