Enligt ElektronikBranschen har skatteuttaget ökat markant, från 262 miljoner kronor mellan juli och augusti förra året till 356 miljoner kronor under samma period 2023, en ökning med 36 procent.
Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen, har uttryckt stark kritik mot denna höjning, som hon anser ger negativ miljöpåverkan och leder till högre priser för konsumenterna.
Hon påpekar att skattehöjningen tvingar konsumenter att välja billigare och mindre hållbara produkter. Enebrink uppmanar regeringen att avskaffa skatten, som hon beskriver som "obegriplig".
Kent Oderud, ordförande för APPLiA, en branschorganisation för tillverkare och importörer av elektriska hushållsapparater, delar Enebrinks åsikt.
Han påpekar att den nya utformningen av skatten innebär att nästan alla vitvaror nu beskattas fullt ut, utan möjlighet till avdrag.
Tidigare kunde de ledande tillverkarna göra avdrag på cirka 3 000 produkter, men nu är det nästan inga produkter som kvalificerar för avdrag.
Trots det utbredda missnöjet med skatten, planerar regeringen en ytterligare höjning vid årsskiftet, med 8,5 procent.
Detta kommer att öka elektronikskatten från maximalt 611 till 668 kronor inklusive moms per vara.
Enebrink kritiserar regeringen för att fortsätta straffa svenska konsumenter med en skatt som inte bidrar till miljön och som dessutom driver på inflationen.
Konsekvensutredningen av skattehöjningen godkändes av Regelrådet, men Enebrink ifrågasätter varför rådet tillåter sådana allvarliga brister.
Hon påpekar att skatteuttaget har ökat med 38 procent eller 156 miljoner under årets första kvartal, trots minskad försäljning.
Moderaterna och andra Tidöpartier har tidigare uttryckt stark kritik mot elektronikskatten, men den fanns kvar i höstbudgeten.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) förklarade enligt Aftonbladet att fyra partier inte kan få igenom allt och att prioriteringar måste göras.
