Denna situation har lett till att myndigheten nu överväger att begära ett exceptionellt kapitaltillskott på 80 miljarder kronor från staten.
En betydande del av förlusten, cirka 23 miljarder kronor, kopplas till ett beslut från november 2020. Det skriver Dagens Nyheter.
Vid ett penningpolitiskt möte beslutades det att öka värdepappersköpen från 500 till 700 miljarder kronor.
Detta beslut, som syftade till att stimulera inflationen, har i efterhand mött kritik från ekonomer.
Jesper Hansson, tidigare chef för Riksbankens penningpolitiska avdelning, avslöjar att de interna konsekvensanalyserna vid tiden för beslutet visade på minimala positiva effekter.
Stefan Ingves, som var chef över Riksbanken vid tiden för beslutet, har inte kommenterat situationen, men betonade 2020 vikten av låga räntor och fungerande marknader.
Riksbankens nuvarande chef, Erik Thedéen, förklarar att förlusten och det negativa egna kapitalet beror på de kraftigt stigande räntorna under 2022, vilket minskade värdet på obligationerna köpta under perioden 2015-2021.
Dessa köp gjordes för att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet och säkra kreditförsörjningen under coronapandemin.
En ny riksbankslag som trädde i kraft i år kräver att Riksbanken ska ha ett eget kapital på minst 40 miljarder kronor, med en målnivå på 60 miljarder kronor.
Efter 2022 har Riksbanken ett negativt eget kapital på -18 miljarder kronor.
Thedéen har uttalat att ett återställande till grundnivån skulle innebära ett kapitaltillskott på närmare 80 miljarder kronor och att Riksbanken även behöver möjligheter till kompletterande intjäning.
