Sveriges politiska landskap har nyligen genomgått en snabb förändring när det gäller att bekämpa gängvåld. Både oppositionsledaren Magdalena Andersson och statsminister Ulf Kristersson har uttryckt behovet av att ändra lagar för att möjliggöra militärt stöd till polisen.
Militärens resursbegränsningar
Carl-Johan Edström, chef för Försvarsmaktens operationsavdelning, uttrycker dock oro över militärens kapabilitet att stödja polisen.
Han påpekar i Svenska Dagbladet att resurserna är begränsade och att en omfördelning av dessa skulle kräva prioriteringar.
Överbefälhavare Micael Bydén delar denna syn och framhåller att Försvarsmakten inte har obegränsade resurser.
Skydd av civila objekt
En av de mest diskuterade åtgärderna är om militären kan avlasta polisen genom att bevaka civila skyddsobjekt som Riksdagshuset och regeringsbyggnaderna.
Detta skulle dock kräva lagändringar, eftersom det för närvarande är en polisiär uppgift.
Edström nämner också att Försvarsmakten står inför större förändringar, inklusive ett eventuellt Nato-medlemskap.
Detta skulle kräva en översyn av lagar och instruktioner, inte bara för att bekämpa gängvåld utan också för att hantera globala hot som terrorism.
Polisens och militärens samarbete
Trots dessa utmaningar har det redan etablerats ett gott samarbete mellan polisen och militären.
Edström betonar att de redan har operativa samarbeten inom de nuvarande lagarna, vilket inkluderar hjälp vid olycksplatser och gränsövervakning.
