Restaurangägaren Kent Ly kämpar dagligen med att fylla personalstyrkan på sin restaurang och tvingas själv ofta ställa sig i köket, skriver SVT.
Svårigheterna att hitta personal riskerar att bli ännu större med regeringens nya förslag om att höja lönegolvet för arbetskraftsinvandring.
Den föreslagna höjningen innebär att arbetstagare som flyttar till Sverige för att arbeta ska ha en månadslön på minst 35 600 kronor, motsvarande 100 procent av den svenska medianlönen.
– Vi har redan fått höja lönerna för att attrahera arbetskraft, men om lönegolvet höjs ytterligare kommer vi få det ännu tuffare, säger Kent Ly.
Från 80 till 100 procent
Det nuvarande lönegolvet som infördes i november 2023 kräver en månadslön på 28 480 kronor, vilket motsvarar 80 procent av medianlönen.
Nu föreslår regeringen en höjning till 100 procent, vilket skulle innebära en minsta månadslön på 35 600 kronor för arbetskraftsinvandrare.
I en skriftlig kommentar betonar migrationsminister Johan Forssell (M) vikten av att hitta en balans mellan att locka talanger och att upprätthålla ett rättvist arbetsmarknadssystem.
Långa handläggningstider
Förutom lönekraven ser Kent Ly handläggningstiderna för arbetstillstånd som ett allvarligt hinder. Enligt honom tar processen hos Migrationsverket ibland upp till två år, vilket försvårar planeringen för många företag.
– Det går långsamt och vi har ärenden som väntat i månader. Om vi ska kunna hålla verksamheten igång krävs det en snabbare hantering, säger han.
Regeringens förslag om att höja lönegolvet ytterligare väcker frågor om hur det påverkar småföretagare och deras förmåga att rekrytera arbetskraft.
