Kreml har öppet uttryckt sitt missnöje med Tysklands beslut att skicka trupper till Litauen, en utveckling som har lagt till en ny nivå av spänning i det redan komplexa säkerhetslandskapet i Östeuropa.
Dmitrij Peskov, presssekreterare för den ryska ledningen, förmedlade denna ståndpunkt som svar på frågor från pressen, och betonade det upplevda hotet dessa åtgärder utgör mot Rysslands säkerhet.
En signal om ökande spänning
Enligt Peskov ses utplaceringen av tyska styrkor i Litauen som en eskalering som kräver att Ryssland vidtar "särskilda åtgärder" för att skydda sin egen säkerhet.
"Detta är en fortsättning på att uppvigla spänningar, skapandet av farozoner för oss nära vår gräns, vilket kräver att vi vidtar särskilda åtgärder för att säkerställa vår egen säkerhet," sade Peskov, enligt rapporter från Europeyska Pravda och Interfax.
Draget, som inleddes på måndagen, innebär den gradvisa ankomsten av militär personal från den tyska brigaden i Litauen, som så småningom kommer att uppgå till cirka fem tusen trupper.
Denna utplacering följer en handlingsplan som undertecknades i slutet av 2023 av försvarsministrarna i Tyskland och Litauen, syftande till att förstärka Natos östra flank som svar på den föränderliga säkerhetssituationen i regionen.
Komponenter i utplaceringen
Utplaceringen innebär att det 122:a mekaniserade bataljonen från södra Tyskland och det 203:e mekaniserade bataljonen från landets västra del kommer att förflyttas till Litauen.
Natos snabbinsatsstyrka som för närvarande är stationerad i Litauen kommer att integreras i den nyligen bildade brigaden.
Tysklands försvarsminister Boris Pistorius har skisserat en tidsplan för denna operation, med en fullständig utplacering av brigaden som förväntas vara slutförd till 2027.
Detta strategiska drag är en del av en bredare ansträngning att stärka Natos närvaro längs dess östra gränser, som ett svar på uppfattade säkerhetsutmaningar i området.
