Här är en tidslinje över de viktigaste händelserna i administrationens nya strategi.
12 februari: Trump och Putin inleder fredsförhandlingar
Efter ett 90 minuter långt samtal mellan Trump och Vladimir Putin meddelades att USA och Ryssland nu påbörjar förhandlingar för att få slut på kriget i Ukraina. Samtalet sågs som en stor diplomatisk seger för Putin och ett nederlag för västvärldens försök att isolera honom.
Trump kontaktade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj först efter samtalet med Putin, vilket i praktiken innebar att han dikterade samtalets villkor för Kiev, det skriver The Guardian.
Samtidigt bjöd Putin in Trump till Moskva – en inbjudan som, om den accepteras, skulle innebära det första besöket av en amerikansk president i Ryssland sedan 2009.
12 februari: USA utesluter Natomedlemskap för Ukraina
Samma dag som Trump och Putin höll sitt samtal, meddelade USA:s försvarsminister Pete Hegseth att Ukrainas Nato-medlemskap är "orealistiskt".
Han förklarade att en eventuell fredsuppgörelse måste bygga på europeiska och internationella trupper – men inte amerikanska.
14 februari: Vicepresidenten ignorerar Ukrainakriget och kritiserar Europa
Vid säkerhetskonferensen i München chockade USA:s vicepresident JD Vance Europas ledare genom att undvika ämnet Ukraina och istället attackera Europas förlorade "grundläggande värderingar" som yttrandefrihet.
Hans tal innebar en tydlig signal om att USA under Trump ser på Europa som en mindre pålitlig partner än tidigare.
18 februari: USA och Ryssland möts för att förbättra relationerna
I Saudiarabien höll USA och Ryssland sitt mest omfattande högnivåmöte sedan invasionen av Ukraina. Vid mötet, där USA:s utrikesminister Marco Rubio och Rysslands Sergej Lavrov deltog, diskuterades både krigsslutet och stärkta diplomatiska och ekonomiska band mellan länderna.
19 februari: Trump skyller på Ukraina och kräver val i Kiev
Trump anklagade Ukraina för att ha provocerat Rysslands invasion och uttryckte sin besvikelse över att Zelenskyj klagat på att ha blivit utesluten från samtalen i Saudiarabien.
Samtidigt pressade Trump Zelenskyj att hålla val i Ukraina, ett krav som Ryssland tidigare har ställt. Eftersom Ukraina befinner sig under krigslagar är det för närvarande omöjligt att genomföra val.
Senare samma dag skärpte Trump tonen och kallade Zelenskyj för en "diktator" som måste agera snabbt, "annars finns det inget land kvar att styra över".
24 februari: USA röstar med Ryssland i FN
I en uppmärksammad vändning röstade USA tillsammans med Ryssland, Belarus och Nordkorea emot en EU-ledd FN-resolution som fördömde Rysslands invasion och stödde Ukrainas territoriella integritet.
Istället lade USA fram en egen resolution i FN:s säkerhetsråd där man förespråkade ett snabbt slut på konflikten – utan att kritisera Ryssland. Kreml välkomnade USA:s nya hållning och beskrev den som "betydligt mer balanserad".
28 februari: Zelenskyj förnedras i Vita huset
Vid ett möte i Ovala rummet, som redan beskrivs som ett diplomatiskt fiasko, hamnade Zelenskyj i ett öppet ordkrig med Trump och vicepresident Vance.
Ukrainas ledare hade rest till Washington för att diskutera ett mineralavtal med USA, vilket var tänkt att bana väg för en fredsuppgörelse. Istället urartade mötet i kaos, och den planerade gemensamma presskonferensen ställdes in.
1 mars: USA backar från kampen mot ryska cyberhot
Trump-administrationen har enligt The Guardian signalerat att man inte längre ser Ryssland som ett allvarligt cyberhot mot USA:s säkerhet.
Cybersäkerhetsmyndigheten CISA har fått order att inte längre fokusera på ryska hot, trots att detta varit en prioritet under tidigare administrationer.
3 och 5 mars: USA stoppar militärt stöd och underrättelsesamarbete med Ukraina
Kort efter upptrappningen mellan Trump och Zelenskyj pausades all militär hjälp och delning av underrättelser från USA till Ukraina.
Enligt nationella säkerhetsrådgivaren Mike Waltz ses stödet över och kan återupptas om Ukraina går med på USA:s fredsförhandlingar med Ryssland.
Samtidigt rapporteras det att Vita huset överväger att lyfta sanktionerna mot Moskva och återställa relationerna till Ryssland.
7 mars: Trump säger att det är "lättare" att samarbeta med Ryssland än Ukraina
Efter ett ryskt massivt robot- och drönaranfall mot Ukraina kommenterade Trump att han upplever det som enklare att samarbeta med Putin än med Kiev.
"Jag tror honom," sade Trump när han fick frågan om han litar på att Putin vill avsluta kriget. "Jag tycker faktiskt det är svårare att ha att göra med Ukraina. De har inte korten på hand."
På frågan om Putin utnyttjar det amerikanska tillbakadragandet från militärt stöd svarade Trump: "Jag tror han gör vad vem som helst skulle göra."
Ett historiskt skifte i USA:s utrikespolitik
Trump-administrationens beslut innebär en dramatisk förändring av USA:s globala position. Genom att bryta med Europa och närma sig Moskva har Trump skapat en ny dynamik i världspolitiken – en som kan förändra maktbalansen för lång tid framöver.
