Allt fler svenskar väljer att göra sina ADHD-utredningar i Danmark, där snabb tillgång till vård och korta köer lockar.
Enligt Försäkringskassans statistik har nästan 20 miljoner kronor betalats ut för utredningar i Danmark hittills i år, rapporterar SVT.
Den största kostnaden faller på svenska regioner, och Region Skåne står för mångmiljonbelopp årligen.
Kortare väntetider lockar
I Sverige är väntetiderna för ADHD-utredningar långa, vilket driver patienter till Danmark, där svenska kliniker har etablerat sig.
En utredning kan kosta upp till 40 000 kronor, vilket Försäkringskassan ersätter genom EU-lagstiftningen om vård i annat EU-land.
Patienten betalar endast svensk patientavgift, medan regionerna står för resten av kostnaden.
– Många söker sig till Danmark eftersom de inte vill vänta på vård här hemma, säger Gunnar Moustgaard, medicinsk rådgivare i Region Skåne.
Var fjärde rör ADHD
I Skåne handlar vart fjärde ärende om ersättning för ADHD-utredningar i Danmark, och kostnaderna ökar varje år.
Kliniker som Adhd-kliniken i Köpenhamn har blivit populära. Under 2023 betalade Försäkringskassan ut nästan 10 miljoner kronor för vård hos kliniken, och siffran för 2024 fram till oktober är redan över 12 miljoner.
Moustgaard menar att även om den danska vården avlastar svenska resurser, riskerar resurser att användas ineffektivt.
– Jag tror att vi i Sverige inte skulle ha prioriterat vård för vissa av de patienter som nu får utredningar i Danmark, säger han.
Adhd-kliniken i Köpenhamn har tidigare granskats av SVT Nyheter Skåne, där frikostig förskrivning av mediciner uppmärksammades.
Efter granskningen har kliniken ändrat sina rutiner kring medicinering, men svenska patienter fortsätter att strömma dit.
Moustgaard ser principproblem med systemet:
– Det är inte alltid den som har störst behov som får hjälp först. Det skapar en ojämlik vård där resurserna inte prioriteras rätt, säger han.
Press på regionerna
Med den ökande efterfrågan på ADHD-utredningar riskerar svenska regioner att hamna i ekonomisk knipa.
För många patienter är Danmark en lösning på kort sikt, men frågan kvarstår: Hur kan vårdköerna och resursfördelningen i Sverige förbättras för att minska behovet av att söka vård utomlands?
