Antalet personer som insjuknar i cancer ökar, och enligt prognoser kommer 100 000 svenskar drabbas årligen efter 2040 – en ökning från dagens 70 000. En av de främsta orsakerna är att vi lever längre och att diagnostiken har förbättrats, men även livsstilsrelaterade faktorer spelar en stor roll.
Enligt Cancerfonden skulle över 16 000 fall per år kunna förebyggas genom förändrade levnadsvanor.
Samtidigt varierar risken att insjukna kraftigt beroende på var i landet man bor. I Norrbotten är insjuknandet lägst, medan Gotland sticker ut med 40 procent högre cancerfall bland män. För kvinnor är skillnaden störst mellan Norrbotten och Blekinge, där insjuknandet var 27 procent högre mellan 2019 och 2023.
Vårdköerna är också långa. Under 2024 behandlades färre än 35 procent av cancerpatienterna i Östergötland, Blekinge och Jämtland-Härjedalen inom den utsatta tiden i det standardiserade vårdförloppet (SVF). Målet är 80 procent, men ingen region är i närheten av att nå dit. Endast Värmland, Stockholm och Gotland klarade över 55 procent.
Mer än varannan patient tvingades vänta längre än angiven tid. Särskilt utsatta var lungcancerpatienter, där 39 procent fick vänta en månad längre än planerat på operation.
Ekonomisk börda och framtida utmaningar
Den ökade förekomsten av cancer påverkar inte bara människors liv utan även samhällsekonomin. En rapport från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi visar att cancerkostnaderna uppgick till 57,9 miljarder kronor år 2022. Utan åtgärder beräknas kostnaderna öka med 23 procent till år 2050, vilket motsvarar 71,4 miljarder kronor per år.
"Det här är ytterst konservativa beräkningar, men visar på stor potential både inom det hälsofrämjande arbetet och vården. Även mindre förbättringar kan ge stora effekter. Främst räknat i det mänskliga lidande som sjukdomen orsakar, men även i kostnader för samhället," säger Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström i ett pressmeddelande.
Om Sverige lyckas minska antalet påverkbara cancerfall med 5 000 per år genom förebyggande åtgärder, kan samhället spara minst 3,2 miljarder kronor årligen från 2030.
Forskningen hotad – Sverige måste ta ledningen
En annan utmaning är forskningen, där den ökande globala konfliktnivån riskerar att påverka internationella samarbeten och tillgången till viktiga tekniker, som AI. I USA har omfattande neddragningar redan drabbat grundforskningen och kliniska studier, inklusive cancerforskning.
"Även om svensk och europeisk forskning fortfarande står stark, måste vi vara beredda på att forskningsläget förändras. De internationella samarbeten som varit bas för forskningsgenombrott är inte längre en självklarhet. Om andra tar ett steg tillbaka, måste Sverige och Europa ta ett kliv fram," säger Årehed Kågström, som även är ordförande för Union for International Cancer Control (UICC).
I sitt remissvar på den uppdaterade nationella cancerstrategin är Cancerfonden i grunden positiv, men menar att ambitionerna måste höjas.
"Den nationella strategin måste ta höjd för de utmaningar vi står inför, men också de möjligheter och framsteg som morgondagens forskning och cancervård rymmer. Vi efterlyser skarpare siffersatta mål och ett tydligare nationellt ansvar," säger Årehed Kågström.
