Hushåll med höga inkomster gynnas mest i regeringens nya budget

Johanna Ekman

9 veckor sedan

|

19/09/2024
Nyheter
Foto: Wiki Commons
Foto: Wiki Commons
Samtidigt minskar satsningarna på välfärden kraftigt jämfört med förra året, något som väntas väcka stark kritik från oppositionen.

Regeringens budgetproposition för 2025 skiljer sig markant från fjolårets, både i omfattning och prioriteringar.

Jämfört med de 39 miljarder som satsades 2024, innehåller nästa års budget nya reformer för cirka 60 miljarder kronor.

Regeringens budgetproposition för 2025 skiljer sig markant från fjolårets, både i omfattning och prioriteringar. Jämfört med de 39 miljarder som satsades 2024, innehåller nästa års budget nya reformer för cirka 60 miljarder kronor.

En central del av budgeten består av skattesänkningar som uppgår till nästan 27 miljarder kronor. Skattesänkningarna kommer att gynna hushållen genom sänkt skatt på lön, pension, sparande och bensin. De som tjänar mest står som de stora vinnarna i reformen, enligt TV4 Nyheterna. För höginkomsttagare innebär detta en skattesänkning på i snitt 10 100 kronor per år, tack vare att jobbskatteavdragets avtrappning för höga löner slopas.

Samtidigt får över fyra miljoner löntagare ett förstärkt jobbskatteavdrag som ger dem i genomsnitt 2 600 kronor mindre i skatt per år.

Skatter sänktes även förra året, men då stoppades den automatiska uppskrivningen av gränsen för statlig skatt. Detta innebar att höginkomsttagare förlorade 13 miljarder kronor.

Minskade satsningar på välfärden

En tydlig förändring i den nya budgeten är välfärdssektorns tillskott. Förra årets budget inkluderade 16 miljarder kronor till vård, skola och omsorg, men i år minskas detta belopp till 7,5 miljarder kronor, varav drygt tre går till vården. Regeringen anser att vården inte längre är lika utsatt ekonomiskt, främst på grund av den fallande inflationen som väntas sänka regionernas pensionskostnader.

Kritik från oppositionen väntas

Oppositionen förväntas kritisera regeringens budget, särskilt när det gäller den snedfördelade fördelningen av skattesänkningarna.

Den största kritiken väntas handla om att höginkomsttagarna gynnas mest, samt om att de 1,3 miljarder kronor som öronmärkts för miljö och klimat inte är tillräckliga för att möta de långsiktiga behoven.