Jenny, 26, levde i en månad med övertygelsen om att hon hade cancer, efter ett besked från sin läkare. Men diagnosen visade sig vara felaktig.
Nu ifrågasätter hon vårdens kommunikation och beskriver tiden som "en månad av sorg och skräck".
Jenny kritiserar vårdens sätt att hantera hennes diagnos. Hon menar att läkarna kunde ha varit tydligare med att cancerbeskedet bara var preliminärt.
"Jag går fortfarande runt och undrar om hon har tagit fel igen, att jag faktiskt har cancer och att det nya beskedet inte heller stämmer. Man blir fundersam på om man kan lita på diagnoserna man får från vården," säger hon till TV4 Nyheterna.
Chefläkaren Clas Lundgren i Region Värmland försvarar vikten av att kunna ge preliminära besked men medger att kommunikationen kan brista.
"Det är väldigt värdefullt att kunna förklara för patienten på plats vad ett preliminärt svar innebär, i stället för att patienten enbart själv läser det i sin journal på nätet. Ibland uppfattas detta fel och ibland blir det inte optimalt och det kan jag bara beklaga," säger han.
En cysta som förändrades till något allvarligare
Allt började i maj 2023, när Jenny undersöktes för en cysta i hjärnan. Den bedömdes som ofarlig, men hon rekommenderades att gå på regelbundna kontroller. I september 2024 förändrades allt när hon fick svåra smärtor och ett tryck i huvudet som blev outhärdligt.
Efter nya undersökningar konstaterades att cystan var en tumör, och hon skickades till Akademiska sjukhuset i Uppsala för operation. Tumören opererades bort, och prover skickades för analys.
Cancerbeskedet som förändrade allt
Två veckor efter operationen kallades Jenny och hennes mamma till ett möte på Centralsjukhuset i Karlstad. Jenny beskriver läkaren som undvikande, men när hon pressade med frågan om det var cancer fick hon ett rakt svar:
"Läkaren svarade ja. Jag och mamma visste att om vi tittade på varandra skulle vi bryta ihop. Jag såg att hon hade tårar i ögonen, och jag hade tårar i ögonen, "berättar Jenny.
Läkaren bekräftade också att hon skulle behöva informera sin pappa om cancerbeskedet.
Efter cancerbeskedet fick familjen veta att fler prover behövde tas, vilket skulle ta två till tre veckor. Dessa veckor blev en månad av ångest och förtvivlan. Jenny beskriver det som en period fylld av psykisk smärta.
En månad senare kom samtalet som förändrade allt igen: tumören var godartad.
Jenny har nu lämnat in ett klagomål via patientnämnden på 1177 och hoppas att ingen annan ska behöva gå igenom samma sak.
