Ryssland har nyligen riktat hot och anklagelser mot Lettland, ett grannland och tidigare medlem av Sovjetunionen.
Dessa utspel liknar de anklagelser som Rysslands president Vladimir Putin tidigare riktade mot Ukraina före invasionen för nästan två år sedan.
Putin anklagade då Kyiv för att förfölja etniska ryssar och rysktalande medborgare, utan att presentera några bevis.
Enligt en rapport från Newsweek, hänvisande till RBC Ukraine, har Putin nu vänt sin uppmärksamhet mot Lettland.
Under ett möte i Kremls “råd för utveckling av det civila samhället och mänskliga rättigheter” anklagade han den tidigare Sovjetstaten och nuvarande Natomedlemmen för att diskriminera sin ryskspråkiga minoritet.
Putin beskrev Lettlands behandling av dessa medborgare som "svinaktig" och varnade för att landet självt skulle möta liknande beteende.
I Lettland utgör ryssar cirka 24 procent av befolkningen. Efter kriget i Ukraina har frågor om nationell identitet och säkerhet dominerat den politiska diskussionen i landet.
En kontroversiell åtgärd var kravet på ett lettiskt språktest för ryska medborgare som bott i Lettland i flera decennier, vilket rapporterades av Reuters i maj.
Detta krav har mött reaktioner från bland annat FN-experter, men Rysslands reaktion har varit den mest kraftfulla.
Denna utveckling sker i ett känsligt politiskt klimat. Flera östeuropeiska länder, inklusive Finland, Lettland, Litauen och Estland, hanterar en ökning av asylsökande från Ryssland.
Det finns rapporter om att dessa individer skickas av den ryska regimen i en form av hybridkrig. Finland har redan stängt sina gränser till Ryssland, och de andra baltiska länderna överväger liknande åtgärder.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har nyligen uttryckt oro över situationen.
Han varnade för att en seger för Putin i Ukraina inte bara skulle vara en tragedi för Ukraina, utan också utgöra en fara för andra grannländer och Natomedlemmar.
