När Sverige står inför en ambitiös energiomställning, med mål satta till 2045 för att dubbla landets elproduktion och förbättra elnätet, uttrycker elbranschen sin oro.
Kritiker pekar på att regeringens energipolitiska inriktningsproposition, trots sina goda intentioner, saknar både korta etappmål och en klar finansieringsplan. Denna brist på konkreta planer och finansiering väcker frågor om vem som kommer att stå för notan för de nödvändiga utbyggnaderna av elnätet.
Regeringens proposition innehåller planeringsmål, leveranssäkerhetsmål och energieffektiviseringsmål.
Ett specifikt mål är att Sverige till 2045 ska kunna leverera cirka 300 terawattimmar (TWh), vilket är ungefär dubbelt så mycket el som idag. För att uppnå detta, samt mål som leveranssäkerhet med så kallad ö-drift där regioner ska kunna bli självförsörjande, krävs omfattande utbyggnader av elnäten.
Henrik Bergström, samhällspolitisk chef på Ellevio, framhäver att regeringens långsiktiga ambitioner inte åtföljs av nödvändiga kortsiktiga mål eller en genomtänkt finansieringsstrategi.
"Det ligger alldeles för långt fram i tiden och är helt ofinansierat. Det blir kunderna som får betala," säger Bergström enligt Nyheter24.
Denna oro delas av många inom elbranschen, som har varit nära involverade i framtagandet av förslagen till propositionen.
Frånvaron av korta etappmål och en tydlig finansieringsplan leder till en osäkerhet om vem som ska finansiera de stora utbyggnaderna.
