Att politiker ger sig på sina motståndare är inget nytt, men att göra det till en central del av en valkampanj är desto ovanligare. För Donald Trump är det dock en strategi han öppet omfamnar.
Sedan valet 2016 har han gång på gång signalerat att han är beredd att använda sin makt för att ge igen på sina fiender, både inom det egna partiet och på den politiska scenen i stort.
Trumps "fiendelista"
På Trumps radar finns ett brett spektrum av personer och organisationer som han ser som hot eller motståndare. Bland dessa finns Joe Biden och hans familj, Kamala Harris, Liz Cheney, Barack Obama, Nancy Pelosi, förre CIA-chefen John Brennan, samt flera högt uppsatta jurister och militärer, skriver SVT Nyheter.
Dessutom har techjättar som Google och Facebook samt flera mediehus och rättsliga utredare hamnat i skottlinjen.
Ett exempel är Trumps påstående att Liz Cheney "är i trubbel", efter att en republikansk utredning föreslog åtal mot henne för hennes roll i utredningen av stormningen av Capitolium. Trump har också stämt en tidning och ett opinionsinstitut efter att en mätning kort före valet visade att han riskerade att förlora i Iowa – vilket inte skedde.
Vedergällning som strategi
Trump har flera möjliga metoder för att genomföra sin hämnd. Ett uppenbart alternativ är att använda rättssystemet för att inleda utredningar eller väcka åtal mot sina motståndare. Även om dessa inte leder till fällande domar kan de orsaka betydande kostnader och påfrestningar för de drabbade.
En annan, mer subtil metod är att dra in säkerhetsklassning för tidigare tjänstemän. Att förlora sin säkerhetsklassning kan göra det svårt för tidigare högt uppsatta personer att hitta jobb i den privata sektorn. Dessutom kan Trump utmana politiker inom det egna partiet genom att stötta lojala kandidater i primärval.
Kash Patel och "den djupa staten"
En av Trumps mest lojala försvarare, Kash Patel, har redan utsetts till chef för FBI enligt Trumps planer. Patel har varit en vokal kritiker av det han kallar "den djupa staten" och har lovat att rensa ut de tjänstemän och journalister han anser konspirerar mot Trump.
Retorik eller verklighet?
Frågan återstår om Trump faktiskt kommer att omsätta sin retorik i handling. Efter valet 2016 backade han från sitt löfte att sätta Hillary Clinton i fängelse, men sedan dess har hans retorik om vedergällning blivit mer konsekvent.
