Donald Trump har presenterat en vision för Gaza som låter mer som en fastighetsaffär än en geopolitisk strategi. Han vill göra området till "Mellanösterns Riviera", en blomstrande kustdestination – men utan palestinier.
Enligt hans plan skulle befolkningen tvångsförflyttas till grannländer, vilket inte bara skulle skapa enorm instabilitet i regionen utan även riskera att dra in USA i ännu en långvarig konflikt, skriver Politico.
Ett fastighetsprojekt eller en militär intervention?
Trump, som under sin karriär byggt sitt varumärke på fastighetsaffärer, verkar se Gaza som ett nytt Atlantic City. Men att behandla regionen som ett tomt markområde där invånarna enkelt kan förflyttas är en idé som väcker avsky, både i Mellanöstern och internationellt.
Om denna plan skulle genomföras skulle det innebära ett flagrant brott mot internationell rätt och sannolikt leda till våldsam opposition från militanta grupper.
Dessutom har Trump inte uteslutit att skicka in amerikanska trupper för att genomdriva sin vision, vilket kan resultera i utdragna strider och öka risken för terroristattacker riktade mot USA.
Arabvärlden säger nej – och varnar för konsekvenser
Egypten, Jordanien och Gulfstaterna har varit tydliga: de vägrar att acceptera en tvångsförflyttning av palestinier.
Saudiarabien har till och med deklarerat att en normalisering av relationerna med Israel är utesluten utan en palestinsk stat, vilket i praktiken skulle omöjliggöra att Abrahamavtalen slutförs.
I en uppmärksammad presskonferens där Israels premiärminister Benjamin Netanyahu satt bredvid, argumenterade Trump för att 1,8 miljoner palestinier borde flytta till länder med "stora hjärtan och mycket pengar".
För de arabiska ledarna, vars regimer redan hanterar interna spänningar, är det dock otänkbart att frivilligt importera en stor grupp arga och desperata människor – inklusive Hamas-anhängare.
Kan ekonomisk utpressning fungera?
Trump-administrationen hoppas kunna tvinga Egypten och Jordanien att samarbeta genom att hota med indraget bistånd. Båda länderna är kraftigt beroende av amerikanskt stöd, och utan det skulle de behöva genomföra drastiska åtstramningar med potentiella folkliga protester som följd.
Men hittills har varken Egyptens president Abdel Fattah el-Sisi eller Jordaniens kung Abdullah vikit sig. Sisi har öppet fördömt idén och kallat den för en "orättvisa vi aldrig kommer att medverka till", medan kung Abdullah har upprepat att en tvåstatslösning är det enda acceptabla alternativet.
Arabstaternas strategi: Förhala och hoppas på en reträtt
Medan Trump och Netanyahu hoppas att arabvärlden till slut ska acceptera planen, arbetar regionala ledare på en annan strategi – att vinna tid.
Genom att peka på andra diplomatiska lösningar, som att vidareutveckla Abrahamavtalen utan Gazas förflyttning, försöker de leda bort Trump från hans kontroversiella idé.
Vissa analytiker menar att Trump kanske inte ens är seriös. Enligt Sanam Vakil från Chatham House kan han snarare försöka påverka opinionen hemma i USA, stärka sin position bland vissa donatorer och stötta Netanyahus politiska överlevnad.
Men oavsett om planen är en genomtänkt strategi eller bara ett testballong är konsekvenserna långtgående.
Arabvärlden har en lång historia av att omkullkasta även de mest detaljerade stormaktsplanerna – och Trumps vision för Gaza kan mycket väl bli ännu ett misslyckat försök att omforma Mellanöstern.
