Trump: ”Olagliga och grundlösa åtgärder”
Donald Trump har återigen tagit strid mot ICC, en domstol som varken USA eller Israel erkänner. Genom en exekutiv order inför han sanktioner mot domstolen, som han anklagar för att ha agerat utan befogenhet.
Bakgrunden är ICC:s beslut att utfärda en arresteringsorder mot Netanyahu och Israels tidigare försvarsminister Yoav Gallant för deras agerande i Gazakriget efter Hamas attack mot Israel i oktober 2023, rapporterar Euronews.
Trump kallar ICC:s agerande ”illegitimt och grundlöst” och hävdar att domstolen har satt ett ”farligt prejudikat” genom att rikta in sig på Israel och USA.
Enligt den exekutiva ordern kommer USA att vidta ”betydande och konkreta åtgärder” mot dem som anses ansvariga för ICC:s beslut. Sanktionerna kan bland annat innebära att tillgångar fryses och att ICC-tjänstemän samt deras familjer nekas inresa till USA.
Sanktioner mot ICC – reaktioner och konsekvenser
Trump undertecknade ordern samtidigt som Netanyahu befann sig i Washington för samtal i Vita huset och på Capitol Hill. Beslutet har mött både stöd och kritik.
Människorättsorganisationer varnar för att åtgärden kan få en avskräckande effekt på domstolens arbete och försvåra för offer att söka rättvisa.
”Offren för människorättsbrott vänder sig ofta till ICC när andra vägar är stängda. Trumps sanktioner gör det svårare att skipa rättvisa,” säger Charlie Hogle från American Civil Liberties Union.
Han menar också att ordern kan hota yttrandefriheten eftersom den riskerar att straffa personer som samarbetar med domstolen.
USA:s långa misstro mot ICC
USA har länge varit skeptiskt till Internationella brottmålsdomstolen och dess makt att åtala amerikanska medborgare och allierade. Redan 2002 infördes en lag som ger Pentagon rätt att frita amerikaner och allierade som hålls av ICC.
Trump har tidigare använt sanktioner mot domstolen – år 2020 riktade han dem mot den dåvarande chefsåklagaren Fatou Bensouda, efter att hon inlett en utredning av krigsbrott i Afghanistan där även USA var inblandat.
Dessa sanktioner drogs dock tillbaka av president Joe Biden, som istället inledde en försiktig samverkan med ICC, särskilt efter att domstolen 2023 åtalade Rysslands president Vladimir Putin för krigsbrott i Ukraina.
Europeiska länder tar avstånd
Trump-administrationens beslut att straffa ICC har väckt oro i Europa. Nederländerna, där domstolen är baserad, har uppmanat andra ICC-medlemmar att samarbeta för att mildra effekterna av eventuella amerikanska sanktioner.
Samtidigt kan sanktionerna få praktiska konsekvenser för ICC:s arbete, särskilt om de begränsar domstolens möjligheter att resa och använda amerikansk teknik för att skydda bevismaterial.
Domstolen utsattes för en omfattande cyberattack under 2023, vilket försvårade deras arbete under flera veckor.
Med Trumps nya åtgärder mot ICC kan konflikten mellan USA och den internationella domstolen förväntas fördjupas – och frågan om dess legitimitet blir alltmer politiserad.
