I slutet av förra året föreslog Riksbanken att matbutiker och apotek skulle vara skyldiga att ta emot kontanter. Förhoppningen var att säkra kontanternas framtid i Sverige.
Men förslaget räcker inte, menar Kontantupproret – de vill att kontanter ska kunna användas i hela samhället, rapporterar Nyheter24.
– Alla människor måste få vara inkluderade, säger Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret.
Kritiken: Staten måste ta ansvar
Kontantanvändningen har minskat kraftigt i Sverige de senaste åren, men många lyfter fortfarande kontanternas viktiga roll.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har varnat för att samhället blir sårbart vid en kris eller ett cyberangrepp om digitala betalningar slås ut.
Även Riksbanken har betonat att inte alla svenskar kan eller vill använda digitala betalningssystem.
Trots detta har Riksbankens förslag om kontantkrav mötts av kritik från flera håll. Svensk Handel har varnat för att det blir allt dyrare att hantera kontanter när allt färre använder dem.
– Kontanter är redan idag det dyraste betalmedlet för handeln, och det blir dyrare för varje år, säger Bengt Nilervall, näringspolitisk expert på Svensk Handel.
Vill ha kontantkrav i hela samhället
Kontantupproret anser att Riksbankens förslag är otillräckligt. De har därför startat en namninsamling för att säkerställa att kontanterna fortsatt ska vara ett lagstadgat betalningsmedel – inte bara i matbutiker och apotek, utan i alla typer av verksamheter.
– Alla måste kunna köpa kläder, gå på café, köpa tågbiljetter och besöka badhus. Det är en del av ett normalt liv, säger Björn Eriksson.
Kontantupproret samlar flera organisationer, däribland Sveriges Konsumenter, PRO, SPF Seniorerna, SKPF Pensionärerna och Småföretagarnas Riksförbund.
Danmark avvecklar kontanterna – Sverige står inför ett vägval
Sverige är långt ifrån ensamt i debatten om kontanternas framtid. I Danmark har Nationalbanken slagit fast att kontanter successivt kommer att fasas ut, då allt fler danskar helt förlitar sig på digitala betalningsmetoder.
Men i Sverige ser Kontantupproret andra risker med en kontantfri framtid.
– Vi har fått berättat om en kvinna som bor gömd från sitt våldsamma ex. Hon är helt beroende av kontanter för att inte kunna spåras och tvingas resa långt för att kunna betala sina räkningar, säger Eriksson.
Han varnar också för vad som händer vid en stor IT-störning eller ett cyberangrepp.
– Om hackare slår ut betalningssystemen blir det kaos. Utan kontanter finns inga alternativ.
Namninsamlingen ska lämnas till regeringen
Kontantupproret vill se en bredare lagstiftning som garanterar kontanternas funktion i hela samhället. Namninsamlingen kommer att lämnas in till finansmarknadsminister Niklas Wykman inom en månad.
– Vi hoppas att det här kan påverka lagstiftningen och ge alla möjligheten att betala med kontanter, säger Eriksson.
