I morgon ska 300 tidigare brandmän, inklusive Patrik Ederlöf, 34, från Örviken, delta i en utbildning som en del av Sveriges återinförda civilplikt.
Civilplikten, som syftar till att rusta upp den kommunala räddningstjänsten inför potentiella krigssituationer, innebär att deltagarna ska tränas i bland annat första hjälpen och kemisk sanering.
Familjelivet på spel
Patrik, som tidigare arbetade som brandman men lämnade yrket för att få mer tid med familjen, är inte särskilt entusiastisk över inkallelsen. Han måste nu lämna sin fru ensam med barnen i tio dagar, vilket både familjen och han själv är bekymrade över.
– Det känns jobbigt att behöva vara borta från familjen så länge. Dessutom innebär det en ekonomisk förlust eftersom jag bara får 90 % av min sjukpenninggrundande inkomst, säger Patrik.
Varför civilplikt?
Regeringen beslutade förra året att återinföra civilplikten för att stärka beredskapen inom räddningstjänsten vid krig. Det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som ansvarar för utbildningen, skriver Aftonbladet.
Totalt kommer flera tusen personer, inklusive yrkesverksamma inom elförsörjning, att utbildas för att kunna rycka in vid behov.
Patrik, som idag är enhetschef på Boliden Rönnskär, förstår syftet med civilplikten, men påpekar att tidsbrist var anledningen till att han lämnade räddningstjänsten från början.
– Jag förstår varför det här är viktigt, men det är fortfarande svårt att få det att gå ihop med familjelivet, säger han.
Obligatorisk
Civilplikten fungerar likt värnplikten och innebär att de som kallas in måste delta. Om någon uteblir från utbildningen riskerar de upp till ett års fängelse.
Regeringen har avsatt 60 miljoner kronor för att finansiera civilplikten under 2024, och målet är att skapa en starkare beredskap inför framtida kriser.
