Sverigedemokraternas Sverigehus, som presenterades som en del av regeringens budget, har väckt både positiv och negativ respons.
Förslaget, som syftar till att förenkla småhusbyggandet genom att ta bort behovet av bygglov, har sitt ursprung i Tidöavtalet och betraktas som en stor framgång för partiet.
Men trots den föreslagna förenklingen har Sverigehusen blivit föremål för hård kritik. Från arkitekthåll och oppositionen har det höjts röster som varnar för att ett standardiserat hus som ska gälla för hela landet inte kommer ta hänsyn till regionala skillnader och estetiska variationer.
Dessutom ifrågasätts om detta verkligen kan lösa de större strukturella problemen på bostadsmarknaden.
"Alla partier jobbar för att ta bort onödigt regelkrångel, men det här är inget förslag som kommer lösa den bostadskris vi ser i dag," säger Katarina Luhr (MP), bostadspolitisk talesperson, enligt SVT Nyheter.
Motståndare pekar också på att bygglovsbefriade hus på upp till 150 kvadratmeter kan påverka både planering och miljö på ett negativt sätt om regionala och lokala skillnader inte beaktas.
Kritiker menar att Sverigehuset riskerar att bli en lösning som inte tar hänsyn till estetiska, funktionella eller geografiska aspekter.
