Debatten om skärmtidens påverkan på ungas psykiska hälsa har tagit ny fart, och forskarna är oense om hur farlig den egentligen är.
Andrew Przybylski, professor vid University of Oxford, menar att det inte finns tillräckliga bevis för att skärmanvändning orsakar psykisk ohälsa, trots att många studier visar på samband.
I en intervju med SVT:s Agenda betonar Przybylski att sambandet mellan skärmanvändning och ohälsa är komplext.
"Det är stor skillnad mellan orsak och samband. Vardagsproblem uppkommer innan tekniska förändringar, inte tvärtom," säger Przybylski.
Han ifrågasätter även metodologin i många studier på området och menar att självrapporterad skärmtid är en osäker metod för att dra slutsatser om fenomenet.
Medan Przybylski varnar för att forskningen är bristfällig, har Världshälsoorganisationen (WHO) tagit en tydlig ståndpunkt.
WHO menar att ungas psykiska ohälsa ökar snabbt och att det inte finns tid att vänta på ytterligare forskning. De uppmanar istället till omedelbara åtgärder för att begränsa tillgången till sociala medier.
Przybylski är dock skeptisk till WHO:s råd och anser att försiktighetsåtgärder som begränsar ungas skärmtid kan vara problematiska, enligt SVT.
"Försiktighetsåtgärder fungerar när det gäller fysiska föremål, men inte när det gäller kommunikation," säger han och varnar för att sådana begränsningar kan inskränka barns rätt till lek och social interaktion.
Men Przybylski får inte medhåll från alla. Lisa Thorell, professor i psykologi vid Karolinska institutet, håller inte med om att forskningen är bristfällig.
Thorell har varit med och utarbetat Folkhälsomyndighetens rekommendationer om skärmtid och pekar på tydliga samband mellan skärmanvändning och psykisk ohälsa. Hon understryker att forskningen har visat på ett mönster och anser att åtgärder redan nu är nödvändiga.
