Vinsterna hos Sveriges storbanker har skjutit i höjden, vilket framgår av de senaste kvartalsrapporterna.
Nordea rapporterar en ökning av provisionsnettot med 8,8 procent, medan SEB visar en ökning på cirka 6 procent.
Detta provisionsnetto är en viktig indikator på hur mycket bankerna tjänar på avgifter och provisioner, och det är vanliga konsumenter som i slutändan står för kostnaden.
Finansinspektionens konsumentskyddsekonom, Moa Langemark, varnar konsumenter för de höga avgifterna och räntorna som bidrar till bankernas framgång.
Hon understryker att bolåneräntor, sparräntor och fondavgifter är viktiga att ha koll på för att undvika att betala mer än nödvändigt.
"Det är vi konsumenter som i slutändan bidrar till bankernas vinster," säger Langemark i Nyhestmorgon. Hon påpekar också att endast en av tre fondsparare har koll på sina fondavgifter, vilket kan leda till stora extra kostnader över tid.
Finansinspektionen har därför introducerat en medianavgift som riktlinje för vad som är rimligt att betala för olika typer av fonder.
En indexfond bör ligga runt 0,3 procent medan en aktivt förvaltad fond kan kosta upp till 1,3 procent. Men Langemark påpekar att även små skillnader i avgifter kan leda till stora summor över tid.
"Betalar du mer än dessa nivåer, bör du fråga dig vad du egentligen får för pengarna," säger hon och tillägger att indexfonder ofta är bättre för småsparare eftersom de tenderar att prestera bättre över tid.
Utöver fondavgifter bör konsumenter vara uppmärksamma på sina bolåneräntor, särskilt nu när Riksbanken signalerat kommande sänkningar av styrräntan.
Langemark uppmanar bolånetagare att förhandla om sina räntor och påpekar att rabatter på mellan 80 och 100 punkter kan vara möjliga.
