Rysslands president Vladimir Putin har vid upprepade tillfällen sett sina så kallade röda linjer överträdas utan att svara med kraftfulla åtgärder.
Men när USA nyligen tillät Ukraina att använda amerikanska långdistansrobotar mot mål i Ryssland valde Kreml att markera genom att avfyra en interkontinentalrobot – en signal till Europa om landets förmåga att nå långt med sina vapen.
Kärnvapendoktrin sänker tröskeln
Ryssland har nyligen uppdaterat sin kärnvapendoktrin, där tröskeln för att legitimt använda kärnvapen sänkts.
Enligt Rysslandskännaren Malcolm Dixelius innebär detta att risken för att Ryssland använder taktiska kärnvapen, även kallat slagfältskärnvapen, har ökat.
– Den här lägre nivån av kärnvapen har aldrig använts operativt, så man vet inte hur de fungerar i krig.
Det är dock möjligen det som Putin kan tänkas tillgripa om Ryssland hotas av en invasion, säger han i Nyhetsmorgon.
När går Ryssland över gränsen?
Trots den sänkta tröskeln menar Dixelius att Ryssland fortfarande ser användningen av kärnvapen som en sista utväg.
Ett scenario där Ryssland skulle kunna agera med desperation är om främmande makt hotar att ta sig in i landets kärnområden.
– Jag tror inte att Krim är den gränsen. Det är snarare om någon visar avsikt att gå mot Rysslands hjärtland, säger han.
Vapenskrammel för hemmamarknaden
Malcolm Dixelius beskriver Putins reaktioner på tidigare överträdelser av röda linjer som främst symboliska och riktade till den inhemska publiken.
Vapenskrammel och retorik har varit vanligare än konkreta militära motåtgärder.
– Mycket av hoten har varit för inhemsk konsumtion, eftersom Ryssland saknat resurser för att svara på dem, säger han.
En farlig balansgång
Med ökade spänningar och förändrad kärnvapendoktrin växer oron för ett potentiellt kärnvapenscenario.
Även om tröskeln fortfarande är hög, innebär desperation och hot mot Rysslands kärnterritorium att risken inte kan uteslutas.
Frågan är hur långt omvärlden vågar pressa på Putins linjer innan balansgången tippar över i katastrof?
