Trots Riksbankens sänkta räntor har svensk ekonomi hittills haft svårt att lyfta. När året summeras väntas BNP ha ökat med endast 0,5 procent.
Orsaken är främst minskade investeringar i näringslivet och en fortsatt svag hushållskonsumtion. Hushållen håller fortfarande hårt i plånboken, och det dröjer innan räntesänkningarna får genomslag.
Robert Boije, chefsekonom på SBAB, kommenterar Riksbankens senaste beslut:
"Vi har varnat för att det tar tid innan räntesänkningar får effekt. Hushållen är fortfarande försiktiga med sin konsumtion. Förhoppningsvis kan Riksbankens justerade prognoser ge en mer positiv syn och öka konsumtionen framöver," säger han i ett pressmeddelande.
Riksbanken planerar ytterligare sänkningar av styrräntan. Tre sänkningar är planerade – en senare i år och två under nästa år – vilket skulle sänka styrräntan till 2 procent.
Enligt Boije finns även en möjlighet att räntan kan sjunka ännu lägre om arbetslösheten ökar kraftigt eller om inflationen faller under målet på 2 procent.
Bostadsmarknaden visar samtidigt tecken på återhämtning. I år väntas bostadspriserna ha ökat med över 5 procent. Trots detta är bostadsbyggandet fortsatt lågt. Antalet påbörjade nya bostäder når knappt 20 000 i år och förväntas bara öka långsamt de kommande åren.
"Bostadsbyggarna har haft det tufft, men lägre bolåneräntor och stigande bostadspriser ger hopp om en viss återhämtning," förklarar Boije.
Men det blir inget snabbt uppsving.
Det som kan driva bostadspriserna de närmaste två åren är främst stigande hushållsinkomster, även om räntesänkningarna redan är inprisade i bolåneräntorna.
