Blivande lärare ska ha minst betyget C i svenska för att bli antagna till lärarutbildningen, enligt ett nytt förslag på uppdrag av regeringen, skriver SVT Nyheter.
För förskollärare föreslås minst betyget D. Om kravet redan hade gällt hösten 2024, skulle nästan hälften av lärarstudenterna vid Malmö universitet inte ha blivit antagna, enligt siffror från universitetet.
Minskad avhopp, men färre antagna
Utredningen pekar på att de nya kraven kan minska avhoppen från utbildningarna. Men en tydlig konsekvens är att färre skulle bli antagna.
– 60 procent av de som går i min klass har hoppat av nu efter tre år, säger Fritz Borg, som studerar till gymnasielärare.
Förslaget har också väckt diskussion om utbildningens status och framtid.
– Om du ska jobba med barn så behöver du ju kunna språket. Jag tycker att C är ett minimum, säger Felicia Jackson, student på grundskolelärarutbildningen i Malmö.
Kritiska röster: ”Inte rätt väg att gå”
Andra studenter är skeptiska till förslaget. Gustav Hillbert, som studerar till gymnasielärare, ifrågasätter om kraven verkligen är lösningen.
– Jag tror inte att det är rätt tillvägagångssätt. Det vore bättre att höja kompetensen hos svensklärare än att strypa tillförseln av nya lärare, säger han.
Hot mot lärarbristen
Förespråkarna menar att förslaget kan höja utbildningens status och kvalitet. Men kritiker varnar för att hårdare krav riskerar att förvärra lärarbristen, särskilt i områden där behovet redan är stort.
Om regeringen väljer att implementera förslaget, förväntas kraven träda i kraft hösten 2027. Fram tills dess väntas debatten om vad som är viktigast – kvalitet eller kvantitet – fortsätta.
