Den pågående dramatiken kring Turkiets behandling av Sveriges Natoansökan har blivit ett återkommande tema av bekymmer och fördröjningar.
På annandag jul gav det turkiska utrikesutskottet sitt stöd till Sveriges ansökan, men parlamentet avbröt sedan processen, och omröstningen sköts upp.
Denna fördröjning har fört med sig ytterligare komplikationer och spekulationer om när en omröstning kan förväntas.
Nato's generalsekreterare, Jens Stoltenberg, har tydligt betonat Turkiets betydelse inom alliansen och dess oumbärliga roll för Europas säkerhet.
Han påpekar särskilt landets strategiska geografiska läge vid Svarta havet och dess gränser till Irak och Syrien som avgörande faktorer för Nato. Det rapporterar tyska nyhetsbyrån DPA, som pratat med generalsekreteraren.
Trots detta erkänner Stoltenberg att det finns påtagliga skillnader mellan Turkiet och andra medlemsländer, särskilt när det gäller frågor om pressfrihet och rättsstatsprincipen.
Han framhåller dock att Nato är en plattform för dialog och att uttrycka oro över sådana frågor är en del av alliansens syfte.
Samtidigt som det turkiska parlamentet tar en paus och förväntas återuppta omröstningen i mitten av januari, finns det splittring i bedömningen av när Sverige faktiskt kan bli medlem i Nato.
Trots detta försäkrar Stoltenberg att när Nato håller sitt toppmöte i Washington den 9 juli, kommer Sverige att vara en fullvärdig medlem.
Informationen om att Nato planerar att slutföra Sveriges anslutning 2024 ger viss trygghet trots de pågående utmaningarna och oväntade förseningarna i processen.
