Bland frågorna som övervägs finns möjligheten att använda aktiva militärstyrkor för att hantera inhemska frågor, som massdeportationer och upplopp.
Det skriver CNN.
Detta har väckt oro bland försvarsledningen som överväger möjliga scenarier, särskilt kring hur lagen skulle tillämpas i praktiken.
Trumps maktplaner
Trump har offentligt föreslagit att militären borde användas för att bekämpa vad han kallar "inhemska fiender" och han har upprepade gånger uttryckt en önskan att rensa ut personer i den nationella säkerhetsapparaten som han ser som "korrupta."
Under Trumps tidigare mandatperiod hade han ett spänt förhållande till militärledningen, inklusive general Mark Milley, som vid ett tillfälle införde skyddsåtgärder för att begränsa Trumps befogenheter.
Militära tjänstemän uttrycker en oro för hur en ny administration under Trump skulle använda dessa befogenheter och vad de ska göra om en order går emot konstitutionen.
Lagen kräver att militären vägrar följa olagliga order, men frågan om hur detta påverkar militären som helhet kvarstår.
Schedule F
Förutom planerna på att använda militären för inhemska syften, förbereder sig Pentagon även för att hantera möjliga förändringar i den civila strukturen inom försvaret.
Trump har föreslagit att återinföra "Schedule F", en policy från 2020 som gör det lättare att avskeda civila tjänstemän som arbetar i nationella säkerhetsfunktioner.
Om policyn återinförs kan tusentals karriärtjänstemän påverkas, vilket väcker oro för potentiella politiska utrensningar inom myndigheterna.
Pentagon arbetar redan med att identifiera vilka civila anställda som kan påverkas och planerar för att minimera påverkan på den långsiktiga arbetskraften.
