Fredsförhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland närmar sig, men villkoren för en uppgörelse är skilda världar. Ukraina kräver säkerhetsgarantier från väst och ett framtida EU-medlemskap, medan Ryssland vill säkra mer ukrainskt territorium och stoppa Natos expansion.
Trots de stora meningsskiljaktigheterna finns en gemensam faktor som driver förhandlingarna framåt – krigströttheten. Enligt Rysslandskännaren Malcolm Dixelius är båda sidor utmattade efter år av blodiga strider, skriver TV4 Nyheterna.
Trump-Putin-samtal sätter fart på fredssamtalen
I veckan bekräftade USA:s tidigare president Donald Trump att han haft ett samtal med Rysslands president Vladimir Putin och att de var eniga om att starta förhandlingar omgående.
Ukraina har i sin tur betonat att inga beslut får fattas utan landets närvaro vid förhandlingsbordet.
Både USA och Ryssland har sedan dess bekräftat att Ukraina kommer att vara en del av diskussionerna, men frågan är hur mycket inflytande Kiev faktiskt får.
Rysslands krav: Nato-stopp och territoriella vinster
Malcolm Dixelius ser Rysslands röda linjer som tydliga: Ukraina får inte bli medlem i Nato, och Kreml vill befästa sin kontroll över de ockuperade områdena Cherson, Zaporizjzja, Donetsk och Luhansk.
För Ukraina är säkerhetsgarantier från väst den högsta prioriteten. En EU-anslutning kommer på andra plats, men landet vill även se ekonomisk kompensation för de enorma förlusterna i infrastruktur och civila skador.
– Det är ungefär det som Ukraina kan tänkas få ut av en uppgörelse, säger Dixelius.
Samtidigt är det osäkert om Ryssland ens är villigt att diskutera sådana ersättningskrav.
USA: ”Orealistiskt att Ukraina får tillbaka alla områden”
USA:s försvarsminister Pete Hegseth slog nyligen fast att ett ukrainskt Nato-medlemskap är uteslutet och att det är orealistiskt att återgå till Ukrainas gränser från 2014, innan Ryssland tog Krim.
Dessa uttalanden tolkas som en tidig förlust för Ukraina i de kommande fredsförhandlingarna. Samtidigt har Kiev fortfarande starka kort att spela, såsom sin råvarurika ekonomi, stora livsmedelsexport och stridserfarna armé.
– Ukraina har en internationell status som är viktig, säger Dixelius.
Krigströtthet kan bana väg för fred
Trots att länderna står långt ifrån varandra finns en enande faktor – båda sidor vill få ett slut på konflikten.
– Den starkaste drivkraften för båda parter är att de är jävligt trötta på kriget, konstaterar Dixelius.
Ukrainas civilsamhälle är hårt pressat, både ekonomiskt och av det intensiva drönarkriget. Ryssland å sin sida ser förhandlingsläget som en framgång, medan Ukraina alltmer fruktar att tvingas till eftergifter.
Ett första steg mot fred lär bli en vapenvila och någon form av säkerhetsgarantier. Därefter väntar långdragna förhandlingar – vars utgång ännu är oviss.