Under pandemin sågs hemarbete som en revolutionerande lösning – det skulle ge oss mer frihet, ökad produktivitet och bättre hälsa. Men idag har entusiasmen svalnat och allt fler arbetsgivare stramar åt möjligheten att arbeta hemifrån.
Nationalekonomen Jonas Grafström liknar utvecklingen vid en passionerad start på en relation som sedan övergår i en mer vardaglig verklighet, skriver SVT Nyheter.
Snabbt skifte mot distansarbete
Före coronapandemin var distansarbete sällsynt, men 2021 uppgav hela 43 procent av de tillfrågade att de jobbade hemifrån minst en dag i veckan. Det innebar en dramatisk förändring på kort tid.
– Hemarbete växte långsamt under många år, men med pandemin skedde en explosion. Det som annars skulle ha tagit 15 år hände på en vecka, säger Jonas Grafström, doktor i nationalekonomi och vice vd på forskningsinstitutet Ratio.
I takt med att smittspridningen minskade fortsatte många företag att erbjuda hybridarbete, och förhoppningarna var höga om att det skulle leda till ökad effektivitet och bättre hälsa. På individnivå har distansarbete visat sig ha många fördelar, men på organisationsnivå är bilden mer komplex.
”Return to office” – en trend på uppgång
På senare år har flera stora arbetsgivare, både i Sverige och internationellt, börjat minska möjligheterna till distansarbete. Orsakerna varierar, men en viktig faktor är att vissa arbetsuppgifter fungerar bättre när medarbetarna är fysiskt närvarande på kontoret.
– I början av hemarbetet hade vi en fördel av att vi redan var samspelta från tiden på kontoret. Men med tiden har personalomsättning, förändrade arbetskulturer och nya rutiner gjort att den dynamiken inte längre är självklar, säger Grafström.
Hybridarbete – en kompromiss för framtiden
Trots att distansjobb inte längre ses som den universallösning som många trodde, tror Grafström inte att vi kommer att återvända helt till kontoren.
– Hybridarbete är här för att stanna, så länge det fungerar för verksamheten. Det kanske inte används varje dag, men det är en möjlighet som många värdesätter, konstaterar han.
Framtidens arbetsliv ser alltså ut att präglas av en balans mellan flexibilitet och fysisk närvaro – en utveckling som fortsatt kommer att forma hur vi jobbar och samarbetar.
