Den nya avlyssningslagen trädde i kraft i oktober 2023 och har redan visat resultat. Regeringen rapporterar att lagen har använts för att stoppa flera grova våldsbrott, inklusive skjutningar och sprängningar, genom att störa brottsplanering i ett tidigt skede.
Enligt justitieminister Gunnar Strömmer har de brottsbekämpande myndigheterna utnyttjat möjligheten till hemlig övervakning i stor omfattning.
"Genom att det kan bedrivas avlyssning på preventivt syfte så har man kunnat förhindra planeringen av grova våldsbrott, som exempelvis skjutningar och sprängningar eller grova narkotikabrott," säger han till TV4 Nyheterna.
Vad lagen innebär
Lagändringen ger polisen rätt att använda tvångsmedel, som hemlig avlyssning och kameraövervakning, redan innan ett brott begås. Tidigare var dessa metoder reserverade för bekämpning av terrorism och spioneri.
Under de första tre månaderna 2023 beviljade domstolar 106 tillstånd som omfattade 67 personer. Majoriteten av dessa fall innebar hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation.
Polis och åklagare välkomnar ändringen
Vice chefsåklagare Anna Svedin var en av dem som förespråkade reformen. Hon framhöll att lagen ger polisen möjlighet att ingripa tidigare för att förhindra förluster av liv.
"De nya reglerna om preventiva tvångsmedel ger polisen rätten att använda hemliga tvångsmedel tidigare, redan innan ett faktiskt brott har ägt rum," sa Svedin i samband med att lagen trädde i kraft.
Kritik och farhågor
Lagen har också mött hård kritik, särskilt från förespråkare för personlig integritet. Kritiker menar att den nya lagen riskerar att leda till ett övervakningssamhälle där oskyldiga individer kan bli föremål för omfattande övervakning.
Strömmer försvarar dock förändringen och framhåller att varje beslut om tvångsmedel prövas av domstol och att integritetsskyddsombud deltar i processen för att säkerställa rättssäkerhet.
