Över tre miljoner svenskar som använder investeringssparkontot (ISK) kommer att möta en skattehöjning nästa år. ISK, som tillåter kunder att kombinera olika sparprodukter som fonder, aktier och obligationer, har tidigare erbjudit skattefria försäljningar och byten av dessa produkter.
Istället betalar spararna en årlig schablonskatt baserad på kontots värde.
Efter Riksgäldens fastställande av statslåneräntan till 2,62 procent, kommer ISK-sparare att se en ökning av den årliga skatten från 0,88 procent till 1,09 procent.
Denna skatt beräknas genom att addera en procentenhet till statslåneräntan och sedan multiplicera summan med en schablonskatt på 30 procent.
För inkomståret 2024 innebär detta att det genomsnittliga kapitalet på ett ISK-konto kommer att beskattas med 1,09 procent, vilket för ett kapital på 1 miljon kronor motsvarar en skatt på 10.900 kronor. Det rapporterar Dagens Industri.
Denna nya höjning markerar den högsta ISK-skatten någonsin, nästan tre gånger så hög som under åren 2020-2022.
Jämfört med 2015, då skatten var som lägst med 0,27 procent, är ökningen betydande. Före den ekonomiska krisen var skatten endast 0,38 procent.
Kalle Sundin, utredare på den fackliga tankesmedjan Katalys, kommenterar till SVT Nyheter att systemet med statslåneräntan skapar en "märklig situation" där skatten blir låg när ekonomin är stark och högre när den är svag.
Trots löften från flera högerpartier under valrörelsen om en sänkt ISK-skatt, har inga sådana förslag lagts fram efter valet.
Tidöpartierna hade enats om att göra de första 300 000 kronorna på ISK-kontot skattefria under mandatperioden, men detta har inte realiserats.
Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) uttryckte att han inte kan prioritera en sådan sänkning för närvarande på grund av "enorma behov", men betonade vikten av att människor i Sverige ska kunna spara mer på lång sikt.
