Grönland har blivit ett oväntat fokus i USA:s utrikespolitik efter att Donald Trump, vid en presskonferens, betonade öns säkerhetsmässiga betydelse. Trump beskrev Grönland som avgörande för att ”skydda den fria världen” och antydde att USA behöver stärka sin närvaro i Arktis.
Jan Hallenberg, professor emeritus i statsvetenskap, menar att Trumps intresse för Grönland inte bör avfärdas helt.
"Man kan inte totalt utesluta att det kan bli någonting med Grönland," säger Hallenberg i Agenda på SVT Nyheter. Hallenberg ser också kopplingar till Trumps tidigare uttalanden om USA:s territoriella expansion.
Självständighetsrörelse och ekonomiska erbjudanden
På Grönland finns en rörelse för självständighet, och en folkomröstning kan bli aktuell. Hallenberg tror att Trump, vid ett sådant scenario, kan erbjuda stora ekonomiska bidrag för att säkra USA:s inflytande.
Jan Hallenberg förklarar att han inte skulle bli förvånad om Donald Trump, vid en eventuell folkomröstning under de kommande fyra åren, väljer att erbjuda Grönland ett omfattande ekonomiskt stöd.
Han tillägger att Trumps intresse också kan handla om att säkra fler militärbaser eller tillgång till naturresurser på ön – och att förhindra Kinas expansion i Arktis.
Juridiska och politiska aspekter
Grönland, som är en del av Danmark men har inre självstyre, får årliga bidrag på fyra miljarder danska kronor från den danska staten. Danmarks statsminister Mette Frederiksen har dock tydligt avfärdat Trumps idé och betonat att det är upp till grönländarna själva att avgöra sin framtid.
Även Grönlands regeringschef Múte Egede har förklarat att ”Grönland inte är till salu.”
Joachim Åhman, professor i internationell rätt, förklarar att det inte finns juridiska hinder för att en stat avträder territorium mot ersättning, men betonar att frågan främst är politisk.
