Att må bra har blivit en miljardindustri – och det finns inga tecken på att trenden avtar. Wellnessmarknaden omsätter idag ofattbara 1 800 miljarder dollar årligen, enligt en rapport från McKinsey.
Särskilt generation Z och millennials driver på utvecklingen genom att investera mer än tidigare generationer i sin hälsa. Frågan är bara: handlar det verkligen om välbefinnande eller snarare om en ny sorts prestation? Det skriver SVT Nyheter.
En evig jakt på självoptimering
Wellnessbegreppet har sina rötter i 1960-talet då bioteknikern Halbert L. Dunn beskrev det som en rörelse mot att nå sin fulla potential. I dag har hälsoboomen vuxit till en global jätte med grenar som sträcker sig från hälsokost och träning till mental hälsa och lyxig wellness-turism.
Hälsa ses allt oftare som ett pågående projekt där det alltid finns något att förbättra. Forskaren Emma Frans påpekar att detta kan skapa en pressande förväntan.
– Man blir aldrig färdig med sin hälsa. Det finns alltid något mer att optimera, säger hon i SVT:s Ekonomibyrån.
Wellness eller hälsohets?
Den ständiga strävan efter att bli den "bästa versionen av sig själv" kan dock ha en baksida. Att jaga perfekta sömnvanor eller den optimala kosten kan skapa stress snarare än välbefinnande. Frans varnar för att fixering vid hälsa kan bli kontraproduktiv.
– Om du blir för besatt av din sömn kan det leda till just sömnproblem, säger hon.
En annan risk är att ansvaret för hälsa läggs allt mer på individen. Frans menar att detta kan leda till skuldbeläggning av sjukdomar och ohälsa.
– Om man ser hälsa som enbart individens ansvar kan det bli en förenklad syn där sjukdom betraktas som något man själv bär skulden för.
Kritik: "Handlar mer om ideal än om hälsa"
Journalisten Julia Skott, som skrivit en bok om kroppsaktivism, menar att wellness ofta handlar mer om utseende än om faktisk hälsa.
– Det kokar ofta ner till viktnedgång och att passa in i en viss kroppsmall, snarare än att verkligen må bra, säger hon.
Hon menar att det finns en övertro på att alla kan uppnå sin ultimata version genom "rätt" rutiner och vanor. Men verkligheten ser annorlunda ut.
– Vi har alla samma 24 timmar på ett dygn, men vissa har råd med en hel stab av experter som hjälper dem. Beyonce kan möjligen bli sin bästa version – men vi andra har det betydligt svårare.
Medan wellnessindustrin fortsätter att växa återstår frågan: gör den oss egentligen lyckligare eller fastnar vi i en evig jakt på självoptimering?
